Att hjärtat mitt klappar för IK Oskarshamn är allmänt känt i min bekantskapskrets. Men jag har ett stort hjärta, det klappar om än lite i otakt även för det snudd på lokala bandylaget Målilla bandy som snart orsakar mig en mindre hjärtattack.
Bandy som påstås av just bandyälskarna som världens vackraste sport. A beuty on ice, a produkt of Sweden, ett stycke Svenskt härligt kulturarv och frusen tradition. Mmm! Ingen sport för Måna Muslim och Reinfeldt alltså.
Igår fick vi ihop ett bra gäng på tio pers som ”för-fikade” hemma hos Tommylainen där vi gnuggade Torsk på Tallinn samt beundrade hans annorlunda tapet. Alltid lika trevligt!
Ihopsmackade i två bilar rullade vi så mot Målilla. Även två tomtar (förlåt Tomten) från Högsby Åke och Åkes lille pojk skulle sluta upp på Venhagsvallen. Som vanligt kom vi försenat. Redan ute på parkeringen hördes Nässjös hejarklack duktigt.
Väl på plats togs vi emot av förvånade men glada Målillabor. Nässjöklacken glodde häpna som fågelholkar (kokko!) när vi skred in på läktarn sen hörde jag dom inte mer under resten utav matchen med undantag efter slutsignalen. Faan så skönt att få sjunga utan oväsen. (läs trommer)Resultatet blev som vanligt knapp förlust 2-4. Suck! Målilla ligger sist på tre poäng och endast en seger (Suck igen) hemma mot Jönköping med 7-2 (som jag missade). Hur som helst så blev det en minnesvärd kväll för oss men även för Målillapubliken 367 st (bästa stämningen i år enligt deras hemsida) att det kan skapas sån stämning trots att laget ligger sist och i stort redan är klara att åka ur bandyallsvenskan är anmärkningsvärt och kan tillskrivas oss i Hardcore Jemserum Ultras.
Som avslutning vill jag bara konstatera att alkohol och bandy inte är en vidare bra kombination. Å andra sidan skit samma var bollenuslingen är, den ser man ju inte i vanliga fall heller.
Nedan följer några trevliga bilder.
lördag 19 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar